bad day

Jag tror inte att någon aldrig haft en dålig dag. Vissa mera än andra. Just nu känns det som att jag fått en rejäl dos av det. Det går hela tiden upp och ner, upp och ner. Jag har aldrig haft det lätt för mig att prata om mina känslor eller hur jag mår. Oftast är det nog för att jag inte riktigt kan sätta fingret på det själv, vad det är som stör mig eller får mig att må så dåligt. Skulle gärna bara vilja lägga mig i sängen eller så för att vara för mig själv och sluta tänka på det. En slags tänkfri och bara vara- ZON.
Varför kan inte min säng vara det? Det brukar bara bli att tankarna snurrar mer än de brukar.
Jag brukar ha en slags fasad uppe så att ingen märker eller ser det så väl om något är fel. Eller syns det utåt? iaf brukar jag försöka förneka och dölja det.
Har pratat med en person som inte får det alla låta så mycket av sympati med allt som hänt. Tror det är därför jag tycker det är så jobbigt att prata om det, jag vill inte att alla ska tycka synd om mig, för då känns det som "oh, shit...ryck upp dig, sluta tycka synd om dig själv när det finns så mycket värre som hänt".
Iaf efter långa sms så kändes det faktiskt bättre men fortfarande de vänner man kan lita på, de som finns där, de som har tid för mig med bland alla deras andra vänner...vart finns dem?! Många säger "jag finns där för dig, säg bara till"...vart är ni då? för det enda jag märkt just nu är att det bara är något folk säger för att känna att de behövs för någon men är alltid upptagna då det verkligen gäller.
Jag vet inte vilka som ställer upp in the end of the day. Då känns det bättre att vara i sin ensamhet än att försöka berätta hur man känner och mår än att ha någon falsk person där.
Fick ett jobbigt samtal igår..förstår inte hur fel folk kan ha i huvudet..spec de som står ellet stått en så nära. Hur fel kan det bli då en annan kommer in i deras liv, kan men verkligen bli så förändrad av någon? Är det verkligen okej?
Samtalet slutade med att allt blev så mycket värre allting, mådde helt enkelt piss. Trodde inte det här..visst alltsom hänt o elakheter men såhär lågt? nej.. Att ni inte skäms.

Under ytan skäms jag för mig själv

Kommentarer
Postat av: Anna

Jag har sagt det förut och jag säger det igen:jag finns här för dig. Det är sant. Hoppas att jag inte sagt eller gjort något som har gjort att allt skit känns värre. <3 <3 <3 Puss o kram

2011-04-06 @ 21:00:51

Dela gärna med er av era tankar här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Era tankar:

Trackback
RSS 2.0